<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<rss version="2.0"
	xmlns:content="http://purl.org/rss/1.0/modules/content/"
	xmlns:wfw="http://wellformedweb.org/CommentAPI/"
	xmlns:dc="http://purl.org/dc/elements/1.1/"
	xmlns:atom="http://www.w3.org/2005/Atom"
	xmlns:sy="http://purl.org/rss/1.0/modules/syndication/"
	xmlns:slash="http://purl.org/rss/1.0/modules/slash/"
	xmlns:georss="http://www.georss.org/georss" xmlns:geo="http://www.w3.org/2003/01/geo/wgs84_pos#" xmlns:media="http://search.yahoo.com/mrss/"
	>

<channel>
	<title>Estiren txokoa...</title>
	<atom:link href="http://blancoe.wordpress.com/feed/" rel="self" type="application/rss+xml" />
	<link>http://blancoe.wordpress.com</link>
	<description></description>
	<lastBuildDate>Tue, 10 May 2011 10:56:29 +0000</lastBuildDate>
	<language>es</language>
	<sy:updatePeriod>hourly</sy:updatePeriod>
	<sy:updateFrequency>1</sy:updateFrequency>
	<generator>http://wordpress.com/</generator>
<cloud domain='blancoe.wordpress.com' port='80' path='/?rsscloud=notify' registerProcedure='' protocol='http-post' />
<image>
		<url>http://s2.wp.com/i/buttonw-com.png</url>
		<title>Estiren txokoa...</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com</link>
	</image>
	<atom:link rel="search" type="application/opensearchdescription+xml" href="http://blancoe.wordpress.com/osd.xml" title="Estiren txokoa..." />
	<atom:link rel='hub' href='http://blancoe.wordpress.com/?pushpress=hub'/>
		<item>
		<title>Itzultzaile automatikoak: erdaratu.eu</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2011/05/09/itzultzaile-automatikoak-erdaratu-eu/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2011/05/09/itzultzaile-automatikoak-erdaratu-eu/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 09 May 2011 15:36:34 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[LR]]></category>
		<category><![CDATA[automatikoak]]></category>
		<category><![CDATA[erdaratu]]></category>
		<category><![CDATA[itzultzaile]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=285</guid>
		<description><![CDATA[Guk aztertuko dugun itzultzaile automatikoak &#8220;Erdaratu.eu&#8221; izena dauka. Orain dela gutxi sareratu zen eta apertium-eu-es sistema erabiltzen du, hortaz, euskaratik espainierarako Apertium plataforman oinarritutako itzultzaile automatiko librearen lehenengo bertsioa dugu: eta erdaratu.eu webgunean probatu daiteke. Lehenik eta behin, proiektuari buruzko informazio orokorra eskainiko dugu, gure ustetan garrantzitsua baita honen funtzionamendua ulertzeko. Apertium-eu-es itzulpen automatiko proiektu [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=285&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Guk aztertuko dugun itzultzaile automatikoak &#8220;Erdaratu.eu&#8221; izena dauka. Orain dela gutxi sareratu zen eta apertium-eu-es sistema erabiltzen du, hortaz, euskaratik espainierarako Apertium plataforman oinarritutako itzultzaile automatiko librearen lehenengo bertsioa dugu: eta <a href="http://http://www.erdaratu.eu/index.eu.html">erdaratu.eu</a> webgunean probatu daiteke.</p>
<p>Lehenik eta behin, proiektuari buruzko informazio orokorra eskainiko dugu, gure ustetan garrantzitsua baita honen funtzionamendua ulertzeko. Apertium-eu-es itzulpen automatiko proiektu handiago baten parte da: Apertium (www.apertium.org ) izeneko proiektuaren parte, hain zuzen. Apertium proiektuak, hizkuntza batetik bestera testuak itzultzeko softwarea garatzen du.</p>
<p>Azken hilabeteetan, Mireia Ginest aritu da Apertium-eu-es garatzen, Alacanteko Unibertsitateak, eta, batez ere, Prompsit Language Engineering (www.prompsit.com) enpresak finantzatuta. Prompsit-eko Sergio Ortizek eta Francis Tyersek eta Alacanteko Unibertsitateko Mikel Forcadak lagundu diote. Une honetan, apertium-eu-es itzulpen automatikoak gutxi gora behera 6.000 hitz eta 250 gramatika-arau dauzka. Hiztegiaren zati handi bat beste proiektu libre batetik hartua da, Matxin espainiera-euskara itzultzaile-prototipotik. Erregela guztiak Apertiumen idatzi dira.</p>
<p>Apertium-eu-es testu baten esanahi orokorrari buruzko ideia bat egiteko balio dezake (baldin eta sistemak hitz ezezagun gehiegi aurkitzen ez badu testuan).</p>
<p>Behin informazio hau eskaini eta gero, guk egindako proba ezberdinen berri emango dugu. Guk zenbait esaldi itzultzen saiatu ginen emaitzak zelangoak ziren ikusteko eta ondorengo emaitzak ikusi genituen:</p>
<p>- &#8220;nik ez dut pentsatzen bihar eguraldi ona egingo duenik&#8221;</p>
<p>- &#8220;Yo no pienso mañana el tiempo bueno hará que&#8221;</p>
<p>Hauek dira itzultzaileak ematen dituen emaitzak. Hitz ordena nabari ez zuzena dela jarraian ikus dezakegu, beraz, pentsa genezake sintaxiaren arazo bat daukala. &#8220;Pentsatzen&#8221; hitza &#8220;uste&#8221;rengatik aldatuz gero (nik ez dut uste bihar eguraldi ona egingo duenik) jartzen badugu hain zuzen ere, emaitzaren hitz ordena berdina izaten jarraituko du:</p>
<p>- Yo no tengo suposición mañana el tiempo bueno hará que</p>
<p>Eta &#8220;nik&#8221; beharrean &#8220;zuk&#8221; jarriz gero ere, emaitza berdina izango da baina &#8220;Tú no tienes suposición mañana el tiempo bueno hará que&#8221; jarriko du. Beraz, adibide honetako gure ondorioa da itzultzaileak badakiela izenordainak bereizten (ni eta zu bereizten baititu itzulpenean) eta bada gai era berean &#8220;pentsatzen&#8221; eta &#8220;uste&#8221; artean desberdintzeko, baina bi arazo daude:</p>
<p>1- Batetik itzultzaileak ez du ondo harrapatzen &#8220;uste&#8221;  hitzaren zentzua. Berak &#8220;tener suposición de&#8221; bezala itzultzen du eta hiztunarentzako &#8220;creer&#8221; zentzua dauka kasu horretan.</p>
<p>2- Hitz orden erratua. Hitzak gaztelerara ez ditu dagozkion lekuan kokatzen. Elementuak dauden horretan kokatzen ditu, ordena euskeraz ondorengoa da:</p>
<p>Izord (zuk) + ez + adlag (duzu) + adnag (uste) + denbora adond (bihar)+ izena (eguraldi) + izlag (ona) + adnag (egingo) + adilag (duenik).</p>
<p>eta gazteleraz ere, orden hori mantentzen du, baina gaztelerazko hurrenkera errespetatu barik hortaz.</p>
<p>Izord (tú) + no + adlag (tienes) + adnag (suposición) + denbora adond (mañana) + izena (tiempo) + izlag (buen) + adnag (hará)</p>
<p>Beste adibide bat jarriko dugu lehenengo bidetik jarraituz.</p>
<p>&#8220;Zuk uste duzu bihar eguraldi ona egingo duela?&#8221; Hau jarritakoan, lehenengo esaldia galdera bihurtu dugu eta itzulpena honakoa izan da: &#8220;Tú crees mañana el tiempo bueno hará ,?&#8221;. Adibide honetatik atera dezakegun ondorioa da &#8220;uste + izan&#8221; aditz osoa jarriz gero itzultzaileak harrapatzen duela aditz baten aurrean gaudela (creer) eta ez izen baten aurrean aurreko kasuan bezala (suposición), beraz, zerbait hobetu da egoera. Gainontzeko elementuek aldiz, orden ez egoki horretan mantentzen dira.</p>
<p>Gure ustetan, aurretiaz azaldutako guztia dela eta, itzultzaile hau erabilgarria izan daiteke batez ere euskara ikasten ari diren pertsonentzat, testuari zertaz ari den antzemateko, zehazki aztertu baino lehen eta euskaraz ez dakitenentzat, nahi izanez gero euskarazko komunikabideen albisteak ulertu ahal izateko</p>
<p>Apertium proiektua irekia denez (Apertium-en garatzen den software guztia GPL lizentzia librea du), era askotan lagundu dezakegu Apertium-eu-es hobetzeko. Honaino egindako aurrerapenei buruzko iruzkinak egiteko aukera dago eta bertsio berriak probatzen ere lagun diezaiekegu. Era beran, hiztegietan hitzak sar daitezke, eta gramatika-erregelak sortzen lagundu, irteeran hitz-ordena zuzenagoa lortzeko. Gure ustetan, hau da batez ere, itzultzaile honek eskaintzen duen abantailarik handiena, itxi ez denez etengabe hobetzen joateko aukera dago eta gainera, erabiltzaileari parte hartzeko eta amaierako produktuaren parte izateko aukera eskaintzen ere bai. Hau da gure ustetan etorkizuna izan beharko lukeena, software librearen eta jendearen asmo onez eta ekarpenez funtzionatuko duten proiektuak.</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/285/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/285/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=285&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2011/05/09/itzultzaile-automatikoak-erdaratu-eu/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Corpusaren azterketa</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2011/04/11/corpusaren-azterketa/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2011/04/11/corpusaren-azterketa/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 11 Apr 2011 12:04:38 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[LR]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=273</guid>
		<description><![CDATA[  Sarrera Orotariko Euskal Hiztegiak gure tradizioko idazle ereduzkoen ondarea jasotzen du, hiztegiaren nahiz gramatikaren aldetik. Baina gaur egun euskararen normalizazioak dituen premiei erantzuteko, eta ondare horren osagarri, nahitaezkoa da egungo idazle ereduzkoen idazlanen bilketa egitea. Bada korpus bat, XX. mendeko Euskararen Korpus Estatistikoa izenekoa (lehen &#8220;Egungo Euskararen Bilketa-lan Sistematikoa&#8221; deitua), euskarazko produkzioaren erakusgarri bat [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=273&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong></strong> <object type='application/x-shockwave-flash' wmode='opaque' data='http://static.slideshare.net/swf/ssplayer2.swf?id=7906136&doc=ereduzkoprosagaur1-110510034217-phpapp01' width='500' height='410'><param name='movie' value='http://static.slideshare.net/swf/ssplayer2.swf?id=7906136&doc=ereduzkoprosagaur1-110510034217-phpapp01' /><param name='allowFullScreen' value='true' /></object></p>
<p><strong>Sarrera</strong><br />
Orotariko Euskal Hiztegiak gure tradizioko idazle ereduzkoen ondarea jasotzen du, hiztegiaren nahiz gramatikaren aldetik. Baina gaur egun euskararen normalizazioak dituen premiei erantzuteko, eta ondare horren osagarri, nahitaezkoa da egungo idazle ereduzkoen idazlanen bilketa egitea.</p>
<p>Bada korpus bat, XX. mendeko Euskararen Korpus Estatistikoa izenekoa (lehen &#8220;Egungo Euskararen Bilketa-lan Sistematikoa&#8221; deitua), euskarazko produkzioaren erakusgarri bat urtero jasotzen duena. Baina bilketa hori estatistikoa da, eta berdin jasotzen ditu idazle &#8220;onen&#8221; nahiz &#8220;ez hain onen&#8221; testuak. Nahiz bilketa estatistikoak beharrezkoak diren hizkuntzaren zenbait alderdi aztertzeko, dudarik gabeko kontua da mundu guztian hizkuntza ereduak ereduzko idazleen azterketatik eratortzen direla. Hortaz, guk ere kalitatea kontuan hartzen duen korpusa aztertzea erabaki dugu.</p>
<p>Guk aukeratutako korpusean testu jakin bat &#8220;eredugarritzat&#8221; jotzeko erabili diren irizpideak oso zabalak dira: prestigio nabarmeneko sariak, lexiko-sorkuntzaren aldetik eta literatura-balioaren aldetik interesgarriak diren liburuak, salmenten arabera arrakasta nabarmena izan dutenak&#8230;Gainera, 2000. urtea hartu da biltze-lanaren abiatze-puntutzat, izan ere, urte horretan Hiztegi Batuaren lehen argitalpenarekin euskara estandarraren nolakotasuna bideratu zen. Hortaz, korpusa 2000 urtetik aurrerako testu eredugarriez osatzen da.</p>
<p>Hasieran 2000, 2001 eta 2002 urteetako testuez osatu zen eta batez ere literatur testuak erabili ziren, jatorrizkoak nahiz itzulpenak baina guk zenbait urte pasatu eta gero aztertzerakoan, proiektu hau behategi moduko bat bihurtu dela uste dugu, urtez urte euskal idazketaren bilakabidearen berri ematen baitu gure ustetan.</p>
<p>Corpusaren zenbait datu orokor aurkitu ditugu hurrengo lerroetan aurkezten direnak. Hala ere, aipatu behar dugu azken eguneratzea 2009koa dela, beraz, azken bi urteetako materiala falta da. Datuak ondorengoak dira:</p>
<p>Denera: 25,1 milioi hitz</p>
<p><strong>Liburuak</strong></p>
<p>13,1 milioi hitz</p>
<p>2000-2006 bitarteko 287 liburu</p>
<p><strong>Prentsa</strong></p>
<p>12 milioi hitz</p>
<p>2004-2006 bitarteko Berria egunkaria (10 milioi hitz)</p>
<p>2001-2005 bitarteko Herria astekaria (2 milioi hitz)</p>
<p>Beraz, eta laburbilduz, Ereduzko Prosa Gaur ekimenean gaur egungo hainbat idazle ereduzkoren azken urteotako testuak bildu dira, horiekin korpus aski zabal bat eratuz. Korpus horri etekinik onena ateratzeko aztergailu ahaltsu eta erabilterraz bat erantsi zaio. Gauzak horrela, tresna egokia da gaurko euskal autore eredugarriek euskaraz idazterakoan guztioi sortzen zaizkigun duda-mudei eman dizkieten irtenbideak ezagutzeko.</p>
<p>Azterketarekin hasi aurretik aipatu behar dugun azkeneko datua proiektu honen atzean dauden pertsonei dagokie. Egitasmo hau EHUko Euskara Zerbitzuaren proiektuen barruan kokatzen da eta arduraduna Ibon Sarasola da, berak egiten batitu proiektuaren antolatze, garatze eta zuzentze lanak. Laguntzaileak Xabier Alberdi, Jesus Mari Makazaga, Iñaki Ugarteburu eta Juan Garzia dira eta proiektuaren babesle Donostiako Udala da, Euskararen Udal Patronatuaren bidez. Era berean, aipatu behar dugu <a title="interfaze zaharra" href="http://www.ehu.es/euskara-orria/euskara/ereduzkoa/epg.html">&#8220;kontsultako interfaze zaharra&#8221;</a> aukera hartu dugula bertsio berrian egin ezin diren zenbait aukera egiteko aukera ematen digulako.</p>
<p><strong>Bilaketarako Lagungarri</strong></p>
<div id="attachment_291" class="wp-caption alignleft" style="width: 272px"><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/corpusa-murriztu.png"><img class="size-medium  wp-image-291" title="corpusa murriztu" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/corpusa-murriztu.png?w=262&#038;h=210" alt="corpusa murriztu" width="262" height="210" /></a><p class="wp-caption-text">Corpusa murriztu</p></div>
<p>Euskal Herriko Unibertsitateak eskaintzen duen zerbitzu honetan bilaketak egiten hasteko, lehendabizi, bilaketarako corpusa definitu behar dugu. Horretarako, Corpusa murriztu botoia klikatuz agertuko zaigun menua erabiliko dugu.Menu honetan, nahi adina obra aukeratu daitezke, ezkerretara aurkitzen dugun laukitxoan klik eginez. Guztiak aukeratu nahi izanez gero, Osoa botoia klikatu beharko genuke. Aukera egin eta gero, Ezarri eta Itxi botoiak sakatu beharko ditugu.</p>
<p>Bigarrenik, lortu nahi dugun emaitza nola bistaratu aukeratuko dugu. Emaitza osoa bistaratu aukera aktibatzen badugu, zuzenean, bilatutako hitzen agerpenak ikusi ahal izango ditugu. Aukeratzen ez badugu berriz, obra bakoitzeko zenbat agerpen dagoen ikusiko dugu. Bestalde, emaitza osoak bistaratzen ditugunean, bilatutako forma azpimarratuta agertuko zaigu. Bertan klik eginez, formari buruzko informazioa aurkituko dugu (izan ditzakeen kategoriak, etab.) Obren izenburuetan klikatzen badugu berriz, jaso ditugun emaitzak beste leiho batean ikusi ahal izango ditugu.</p>
<p>Behin hauek guztiak erabakita ditugula, prest gaude nahi dugun forma idazteko. Honetarako eskaintzen zaigun kutxan, letrez aparte,karaktereak ere erabili ditzakegu (, ? #). Honela, ikurra erabiltzen badugu, edozein karaktere edo karaktere segida definitzen ariko gara.</p>
<p>Adibidez, *tasun lema bilatzen badugu, askatasun, maiztasun, aberastasun, larritasun, etab. aurkitu ahal izango ditugu. ? ikurra erabiltzen badugu aldiz, edozein karaktere (baino bat bakarra) definitzen ariko gara eta azkenik # ikurra zenbakiak adierazteko erabili ahal izango dugu.</p>
<p><strong>Erabiltzeko zenbait argibide</strong></p>
<p><a title="corpus arakatzailea" href="http://www.ehu.es/euskara-orria/euskara/ereduzkoa/epg.html">Ereduzko Prosa Gaur</a> orrialdean, &#8220;Corpus arakatzailea&#8221; aukeratu eta zenbait hitzen bilaketa egin dugu. Ondoren</p>
<div id="attachment_292" class="wp-caption alignleft" style="width: 299px"><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/liburuetan-prentsan1.png"><img class="alignleft size-medium wp-image-294" title="liburuetan prentsan" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/liburuetan-prentsan1.png?w=289&#038;h=164" alt="liburuetan/prentsan" width="289" height="164" /></a><p class="wp-caption-text">liburuetan/prentsan</p></div>
<p>adibide hauen berri emango dugu.</p>
<p>1- Ezker aldean bilatu nahi dugun hitza edo lema idatziko dugu.</p>
<p>Aukeran izango dugu, bilaketa era zehartzago baten bidera dadin, liburuak edota prentsak barne hartzen duen korpusa.</p>
<p><strong>&#8220;Haize&#8221;</strong> hitza idatzita, ondoko datuak agerrtuko zaizkigu:</p>
<p>Emaitza 2165 agerraldi / 2093 esaldi</p>
<p>Liburuak 1500 / 226 liburu</p>
<p>Prentsan 593 esaldi / 457 artikulu</p>
<table width="14">
<tbody>
<tr>
<td align="right" valign="top"> </td>
<td align="right" valign="top"> </td>
<td valign="top"> </td>
</tr>
</tbody>
</table>
<div id="attachment_297" class="wp-caption alignleft" style="width: 265px"><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/bilaketaren-emaitzak.png"><img class="size-medium wp-image-297" title="bilaketaren emaitzak" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/bilaketaren-emaitzak.png?w=255&#038;h=188" alt="bilaketaren emaitzak" width="255" height="188" /></a><p class="wp-caption-text">emaitzen hurrenkera</p></div>
<p>Ondoren, emaitzen kopuruaren araberako lista bat agertzen zaigu. Goiko partean, agertzen diren ataleko izenak datoz (kirolak, kultura, Euskal Herria etab) eta beheko partean, liburuka agertzen dira emaitzak. Liburuen araberako sailkapenean, ezkerraldean liburuaren  izenburua eta egilearen izena agertzen dira eta eskuinean, aurkitutako hitz kopurua eta hauek dautzan esaldi kopurua agertuko zaizkigu, gehienetik gutxienengorako sailkapenean.</p>
<p>Behin liburua aukeratuta, hitza kolorez nabarmendurik ageriko da zenbakiz dieraziriko orrialdearen esaldi barruan.</p>
<p>Esan dugu &#8220;haize&#8221; izena bilatzen hasi garela. Hainbat idazleren artean Joan Mari Irigoienen <em>Lur bat haratago</em> aukeratzean ondoko emaitzak agertuko zaizkigu:</p>
<p>1. Orr.: 33</p>
<p>barrenean animalien spiritu-en airea edo <strong>haize</strong> mehea gordetzen duten,</p>
<p>2. Orr.: 93</p>
<p>gauzak gehiegi ez lotzearen aldekoa, airearekin aire eta haizearekin <strong>haize</strong>, eta zeren halakoak ere izan</p>
<p>3. Orr.: 110</p>
<p>gure mundu ilun eta zurrun hartan <strong>haize</strong> freskoaren antzera, nola sartu baitzen ene belarri-zuloetarik umetako asmakizun hura, osabari aditua, zeinak baitzioen:</p>
<p>4. Orr.: 120</p>
<p>Eta Pedroren hitzak eta Pedroren erabakia <strong>haize</strong>-bildu bat bezala sartu zitzaizkidaan, ustekabean, bihotzean, halako tailuz, non zainetako su tipia su handi bihurtu, eta suak arras hartu baininduen.</p>
<p><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/liburuetako-emaitzak.png"><img class="alignleft size-medium wp-image-300" title="liburuetako emaitzak" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/liburuetako-emaitzak.png?w=298&#038;h=203" alt="Liburuen emaitzak" width="298" height="203" /></a></p>
<p>Beste hainbeste orrialdeetan agertzen da hitza, eta ezkerreko irudian  ikus daitezke kasu hauek denak (ez ditugu azalpenean denak gehitu luzeegi eta astunegia gertutako zelakoan).</p>
<p><strong>Korpus Arakatzailearen Bilaketa Motak</strong><br />
Bilaketa Arrunta<br />
Kontsultatu nahi dugun hitza edo lema idatzi beharko dugu aurkezten zaigun kutxan. Hitza aukeratzen badugu, idazten duguna bere horretan bakarrik bilatzen ariko gara. Bestela, lema aukeratzen badugu, izan dezakeen edozein formatan aurkitu ahal izango dugu idazten duguna.</p>
<p>• Adibideak</p>
<p>Eskaintzen zaigun kutxan &#8220;etxe&#8221; hitza idazten badugu eta Bilatu botoia sakatzen badugu, Fantasiazko ipuinak obran adibidez, &#8220;68 hitz / 66 esaldi&#8221; emaitza lortuko dugu. Honek esan nahi du, aipatutako liburuaren 66 esalditan agertzen dela bilatzen ari garen hitza eta, era berean, esaldiren batean gure hitza behin baino gehiagotan azaltzen dela.</p>
<p>Adibidea: etxe hitza (Gainean sakatzen baduzu, zabalduko zaizun orrialdean, aztergailua erabiltzeko pausu guztiak banan-banan ikusiko dituzu) Bestalde, &#8220;etxe&#8221; lema bilatzen badugu, lehen aipatutako corpus berean &#8220;239 hitz / 232 esaldi&#8221; emaitza lortuko dugu. Non dago aldea? Oraingoan adibideei begiratzen badiegu, honako formak aurkituko ditugu: etxean, etxera, etxetik, etxe, etxerantz, etab.</p>
<p>Adibidea: etxe lema (Gainean sakatzen baduzu, zabalduko zaizun orrialdean, aztergailua erabiltzeko pausu guztiak banan-banan ikusiko dituzu)</p>
<p>Bilaketa Aurreratua<br />
Bilaketa aurreratuen kasuan aukera gehiago eskaintzen zaizkigu. Bilaketa arruntetan bezala, hitz bat idatziko dugu kutxan. Gogoan izan, bilaketa aurreratuak egiteko, Lema bilatu beharko dugula eta ez hitza. Ondoren, Morfologia botoian klikatuta, leiho berri bat irekiko zaigu Leiho honetan, hainbat ezaugarri morfologiko zehaztu ditzakegu: bilatzen ari garen hitzaren kategoria, aditz-mota, atzizki edo aurrizkiak, deklinabide zehatz batekin, edota numeroa (singularra, plurala, mugagabea&#8230;) Leiho honetan eskaintzen zaizkigun aukerak erabilita, gure bilaketek emaitza zehatzagoak izango dituzte. Beti ere, nahi dugun aukera egindakoan, Ezarri eta Itxi botoiak sakatu behako ditugu.</p>
<p>• Adibideak</p>
<p>Demagun &#8220;gizon&#8221; Lemaren agerpenak aurkitu nahi ditugula pluralez eta NORI kasua dutenean. Morfologiako botoia sakatu eta agertuko zaigun leihotxoan Deklinabidean NORI eta Numeroan Plurala aukeratuko dugu. Ondoren, Ezarri eta Itxi botoiak sakatu beharko ditugu. Adibidea: gizonei (Gainean sakatzen baduzu, zabalduko zaizun orrialdean, aztergailua erabiltzeko pausu guztiak banan-banan ikusiko dituzu.</p>
<p>Bilaketa Konbinatuak<br />
Kutxa bat baino gehiago erabiliz, bi hitz edo gehiago bilatu ahal izango dugu, eta guk nahi dugun distantziara agertuko dira. Beraz, hiru kutxa erabilita, adibidez, hain zuzen ere bilatu ahal izango dugu; eta era berean, 4ko distantzia jartzen badugu, &#8220;etxe handi zuri bat&#8221; aurkitu ahal izango dugu &#8220;etxe bat&#8221; bilatuta.</p>
<p>• Adibideak</p>
<p>Lehen aipatutako bilaketak egin nahi baditugu, honako pausuak eman beharko ditugu:</p>
<p>Adibidea: hain zuzen ere (Gainean sakatzen baduzu, zabalduko zaizun orrialdean, aztergailua erabiltzeko pausu guztiak banan-banan ikusiko dituzu)</p>
<p>Adibidea: etxe bat (Gainean sakatzen baduzu, zabalduko zaizun orrialdean, aztergailua erabiltzeko pausu guztiak banan-banan ikusiko dituzu)</p>
<p>Bestalde, hitzak eta lemak konbina ditzakegu bilaketak egiteko. Honela, adibidez, &#8220;lo&#8221; hitza eta &#8220;egin&#8221; lema bilatuko bagenu, honako emaitzak lortuko genituzke:</p>
<p>Adibidea: lo egin (Gainean sakatzen baduzu, zabalduko zaizun orrialdean, aztergailua erabiltzeko pausu guztiak banan-banan ikusiko dituzu)</p>
<p>Maiztasun Bialatzaileak<br />
Ereduzko Prosa Gaur orrialdean sartuta, hainbat hitzen bilaketa egin dugu, zeintzuen zenbait adibideren berri emango dugun jarraian.</p>
<p>http://www.ehu.es/euskara-orria/euskara/ereduzkoa/ orrian sartuta, Corpus arakatzailea gainean klikatuko dugu. Hemen, corpusaren zenbait datu orokor azaltzen zaizkigu, hala nola:</p>
<p>Denera: 18,2 milioi hitz</p>
<p>Liburuak</p>
<p>9,4 milioi hitz</p>
<p>2000-2005 bitarteko 214 liburu</p>
<p>Prentsa</p>
<p>8,7 milioi hitz</p>
<p>2004ko Berria egunkaria (6,6 milioi hitz)</p>
<p>2001-2005 bitarteko Herria astekaria (2,1 milioi hitz)</p>
<p>Ezker aldean bilatu nahi dugun hitza edo lema idatziko dugu.</p>
<p>Aukeran izango dugu, bilaketa era zehartzago baten bidera dadin, liburuak edota prentsak barne hartzen duen korpusa.</p>
<p>Eguzki</p>
<p>hitza idatzita, ondoko datuak agerrtuko zaizkigu:</p>
<p>Emaitza: 1005 hitz / 983 esaldi</p>
<p>Liburuetan: 771 esaldi 154liburu</p>
<p>Prentsan: 212 esaldi / 142 artikulu</p>
<p>Ondoren, emaitzen kopuruaren araberako lista bat agertzen zaigu; ezkerrean, Liburuaren eta honen egilearen izenak datozkigu, eta, eskuinean, aurkitu hitz kopurua eta hauek dautzan esaldi kopurua agertuko zaizkigu, gehienetik gutxienengorako sailkapenean.</p>
<p>Behin liburua aukeratuta, hitza kolorez nabarmendurik ageriko da zenbakiz dieraziriko orrialdearen esaldi barruan.</p>
<p>Esan dugu eguzki izena bilatzen hasi garela. Hainbat la neta idazleren artean Joan Mari Irigoienen Lur bat haratago aukeratzean ondoko emaitzak agertuko zaizkigu:</p>
<p>1. Orr.: 7</p>
<p>Erlijioneak oro dira eguzki beraren errainu,</p>
<p>2. Orr.: 30</p>
<p>Eta, jauregiaren presiditzeko, bi edergarri genituen: bata zen etxeko armarria, jauregiko aitzinaldeko paretan zegoena, balkoiaren gainean doi eta erdi-erdian; goitiago, armarriaren bertikalean eta terrazaren ertzean, austriarren arrano inperiala zegoen, airos baino airosago, jaun eta nagusi; beherago eta albo baterat, eguzki erloju zaharra.</p>
<p>3. Orr.: 99</p>
<p>Eguzki ederra zegoen, eta, eguzkiaren berotasunean, jarri nintzen ahozpez, besarkatu nuen lurra, eman nion musu, eta erran nion belarrirat:</p>
<p>4. Orr.: 131</p>
<p>Eta osabak eguzkiak bezala egin zidan irri, baina berehala itzali zitzaion eguzki hura.</p>
<p>5. Orr.: 137 -Ez ote dugu laster eguzki eklipse bat izanen, osaba, hainbertze zozorekin&#8230;? -erran nion</p>
<p>Eta era honetan nahi beste hitz aurkituko ditugu egunkari eta literatur korpus zabala den honetan.</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/273/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/273/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=273&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2011/04/11/corpusaren-azterketa/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/corpusa-murriztu.png?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">corpusa murriztu</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/liburuetan-prentsan1.png?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">liburuetan prentsan</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/bilaketaren-emaitzak.png?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">bilaketaren emaitzak</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/04/liburuetako-emaitzak.png?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">liburuetako emaitzak</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Elhuyar hiztegiaren analisia</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2011/03/15/elhuyar-hiztegiaren-analisia/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2011/03/15/elhuyar-hiztegiaren-analisia/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 15 Mar 2011 10:00:09 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[elhuyar]]></category>
		<category><![CDATA[language resources]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=256</guid>
		<description><![CDATA[Guk aukeratutako hiztegia Elhuyar hiztegia da, . Erreportaia honen hasieran Elhuyar fundazioari buruzko informazioa eskainiko dugu eta ondoren, kasu praktiko baten bidez, hiztegi honek dakartzan hobekuntza eta alde positibo denak azalduko ditugu. Elhuyar Fundazioak hizkuntza-baliabideak eta tresnak on line jarri zituen Interneten 2008. urtean. Web gune honen bidez, hizkuntzalariek, irakasleek, teknikariek eta, oro har, gizarteak [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=256&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Guk aukeratutako hiztegia <a title="Elhuyar hiztegia" href="http://www.euskara.euskadi.net/r59-15172x/eu/hizt_el/index.asp">Elhuyar hiztegia</a> da, . Erreportaia honen hasieran Elhuyar fundazioari buruzko informazioa eskainiko dugu eta ondoren, kasu praktiko baten bidez, hiztegi honek dakartzan hobekuntza eta alde positibo denak azalduko ditugu.</p>
<p>Elhuyar Fundazioak hizkuntza-baliabideak eta tresnak on line jarri zituen Interneten 2008. urtean. Web gune honen bidez, hizkuntzalariek, irakasleek, teknikariek eta, oro har, gizarteak Internet bidez ikusgai izango dute Elhuyar Fundazioak hizkuntza-zerbitzuen arloan lantzen dituen proiektu, zerbitzu eta produktuak.</p>
<p>Elhuyarrek eskaintzen dituen zenbait zerbitzu eskuratu ahal izango ditu erabiltzaileak Internet bidez, besteak beste, hauek: hiztegi-kontsulta eleaniztuna, hiztegien plugin-ak deskargatu, telefono mugikorrerako euskara-gaztelaniazko hiztegi murriztua eskuratu, hizkuntza-kontsultak egin&#8230; Erabiltzaileek parte hartzeko modua ere bada honakoa, Hizkuntza Zerbitzuen blog-aren bitartez.</p>
<p>Elhuyar Fundazioko I+G+B sailean egiten diren ikerketek ere leku berezia dute web gunean. Martxan jarritako ikerketa-ildo eta proiektuen informazioa emango du web guneak, eta argitaratutako artikulu guztiak kontsultagai jarri dira. Horrez gain, ikerketa-proiektuen emaitza diren baliabide eta tresnetara sarbide zuzena egongo da atari honetan: zientzia eta teknologiaren corpusa (berriki handitu da, eta kontsulta-aukera zabalagoa eskaintzen du), CorpEus (Internet euskarazko corpus gisa kontsultatu eta ustiatzeko tresna), OpenTrad (kode irekiko itzultzaile automatikoa) eta Elebila (euskarazko bilatzailea).</p>
<p>Hiztegiak 85.000 sarrera inguru ditu bi atalen artean eta 120.000 adiera. Kopuru horiek berek adierazten digute hiztegiaren norainokoa. Izan ere, sarrera-kopuruari begira, bistan da ez garela oinarrizko lan batez ari, premia behinenak soilik asetzeko asmoz taxutua. Bi hizkuntzen masa lexiko esanguratsua bildu da, askotariko beharrak kontutan hartzearren. Hartara, lexiko arrunta eta orokorra landu da, historikoa zein gaur egungo lexiko ‘hiritartua’; horrekin batera terminologia teknikoak ere badu lan honetan bere tokia, guztira hirurogeita zazpi jakintza alorretako hitzak bildu direlarik.</p>
<p>Ordainak ematerakoan, atal batean zein bestean ahalbait sinonimo gehien eskaintzen saiatu dira. Hau zuzenean euskalkien tratamenduekin dago. Euskalkiek euskara estandarrean tokia behar dutela aspaldi da euskaltzaleen artean onartua. Horrenbestez, gaztelaniazko hitzen ordain zerrendan euskalki-hitzak ere sartu dira, euskalki-markarik gabe sartu ere. Euskara-atalean berriz, direlako hitz horiek zein euskalkitakoak diren adierazita dago, dagokion markaren bidez.</p>
<p>Bilatu nahi dugun hitzen euskal nahiz erdal ordaina eskuratzeaz gain beste baliabide bat ere eskaintzen digu aztergai dugun internet bidezko hiztegi honek. Aurrizki zein atzizki bereko hitzen zerrenda eskaintzen digu bertan azaldutako pausoak jarrituz gero. Baliabide hau oso baliagarria da hizkuntzak lantzen dituenarentzat corpus nahiko osoa eskuratzeko aukera baitago esfortzu handirik egin gabe.<a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/03/abadia-sacerdocio.png"><img class="size-medium wp-image-278 alignright" title="abadetasun" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/03/abadia-sacerdocio.png?w=300&#038;h=240" alt="" width="300" height="240" /></a></p>
<p>Esaterako, -tasun atzizkidun hitzen corpusa lortu nahi badugu (%tasun) idatziko dugu bilatzailean eta berehala zerrenda luze bat azalduko zaigu: Aurrizkiaren kasuan berdin jokatuko genuke, (des%) idatzi ostean honakoa lortuko genuke:</p>
<p>Hemendik aurrera, kasu praktikoarekin hasiko gara. Askotan, itzulpenak egiten dihardugunean, hurrengo estiloko zenbait arazo topatzen ditugu: hitz baten erabilera ezberdinak, polisemia, aditz lokuzioak etab. eta honek itzultzeko konponbide argiak aurkitzea ez da horren erraza izaten.</p>
<p>&nbsp;</p>
<p>Adibide moduan hurrengoa jarriko dugu:</p>
<div id="attachment_276" class="wp-caption alignleft" style="width: 310px"><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/03/elhuyar.png"><img class="size-medium wp-image-276" title="elhuyar" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/03/elhuyar.png?w=300&#038;h=240" alt="" width="300" height="240" /></a><p class="wp-caption-text">Elhuyar</p></div>
<p>Testu bat itzultzen gaudela beharbada &#8220;ezin ikusia&#8221; jarri nahi dugu eta ez dakigu gazteleraz hau zelan esaten den edo itzulpenik zehatzena zein den. Beste itzultzaile batzuetara joz gero, &#8220;ikusi&#8221; jarri eta &#8220;ver&#8221; azalduko litzateke besterik gabe. Elhuyar hiztegian begiratuz gero aldiz, &#8220;ikusi&#8221; sartu eta 6 emaitza ematen dizkigu: lehenengo biak aditzak dira zentzu hertsian baina beste bi aditz lokuzioak dira eta azken biak aldiz, esamoldeak.</p>
<p>Lehenengo sarreraren barruan, aditz horrek har ditzakeen esanahi ezberdinak agertzen dira (irudian ikus daitekeenez). Lehenik eta behin &#8220;ver&#8221; esanahia azaltzen da, hau baita erabiliena, eta honen ondoren &#8220;opinar, juzgar&#8221;; &#8220;comprender, darse cuenta&#8221; ; &#8220;examinar, inspeccionar&#8221; ; &#8220;visitar, ir a ver&#8221;; &#8220;soportar, aguantar, padecer, sufrir&#8221; eta &#8220;tolerar&#8221; hurrenez hurren. Esanahi ezberdin bakoitzari adibide bat eskaintzen zaio, zalantzarik egotekotan esanahi zehatz edo erabileraren inguruan zalantza horiek argitu ahal izateko.</p>
<p>Ondoren, hurrengo lokuzioak agertzen dira:</p>
<p>- ez ikusi/ikusia/ikusiarena egin</p>
<p>- ezin ikusi</p>
<p>- ikusi arte</p>
<p>- ikusteko modukoa izan</p>
<p>Hauetariko bakoitzean sakatuz gero, hitz hauen azalpenera eramango gintuzke, eta honek aberastasun itzela ematen digu. Hiztegi zaharragotan, edo beste mota bateko hiztegietan beste barik, ez da horrelako lokuziorik topatzeko aukerarik ematen, hitz baten ordezko ezberdinak ematen dira beste hizkuntzan eta hori da dena. Testuinguru edo &#8220;collocation&#8221; ezberdinetan ikusteko aukera ematean, itzultzaile eta orokorrean hizkuntza baten erabiltzaile baten lana izugarri errazten da.</p>
<p>Aipaturiko arrazoi hauek guztiak direla eta, Elhuyar hiztegia da gure ustetan hiztegirik onena euskera-gaztelera itzulpenak burutzeko, bi noruntzetan (euskeratik gaztelerara eta gazteleratik euskerara) ondo funtzionatzen duelako eta bere erantzunak ez direlako mugatzen ordezko hutsera, baizik eta erabilera ezberdin eta esamolde ezberdin anitz ematen ditu. Gainera, corpusa edo atzizkien bitartez topatzeko aukera ere bere neurrian baloratu beharra dago, izan ere, gu bezalako filologoentzat, berebiziko garrantzia daukate horrelako tresnek.</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/256/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/256/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=256&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2011/03/15/elhuyar-hiztegiaren-analisia/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/03/abadia-sacerdocio.png?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">abadetasun</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/03/elhuyar.png?w=300" medium="image">
			<media:title type="html">elhuyar</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Las bibliotecas en la Antigüedad ( Alejandría y Pérgamo)</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2011/01/11/las-bibliotecas-en-la-antiguedad-alejandria-y-pergamo/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2011/01/11/las-bibliotecas-en-la-antiguedad-alejandria-y-pergamo/#comments</comments>
		<pubDate>Tue, 11 Jan 2011 15:50:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=262</guid>
		<description><![CDATA[ *Trabajo en grupo con Naroa Pérez Cuando hablamos de bibliotecas, libros o escritura en la antigüedad, volamos irremediablemente a las culturas clásicas o a Egipto. En esta exposición sin embargo, en lugar de ofrecer información acerca de estas tres civilizaciones nos centraremos únicamente en la civilización griega. En Grecia se produjo una enorme difusión del [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=262&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<div><strong> *Trabajo en grupo con Naroa Pérez</strong></div>
<p>Cuando hablamos de bibliotecas, libros o escritura en la antigüedad, volamos irremediablemente a las culturas clásicas o a Egipto. En esta exposición sin embargo, en lugar de ofrecer información acerca de estas tres civilizaciones nos centraremos únicamente en la civilización griega. En Grecia se produjo una enorme difusión del libro y de la lectura debido principalmente a la aparición de la escritura alfabética (que facilitaba la técnica de escribir) y a la extensión de la enseñanza, que llegó a través de las escuelas y pedagogos, y también a través de los sofistas y de los centros de estudio e investigación, como era el caso de la Academia de Platón o el Liceo de Aristóteles. Estos eran centros en los que se discutía y se trataba sobre filosofía, ciencia, religión, etc., y, además, en ellos se acumulaban colecciones de libros de las que, desgraciadamente, no se conserva nada.</p>
<p>Las bibliotecas dejan en esta época de ser patrimonio de los templos y ya encontramos bibliotecas en casas particulares. Sin duda, en Grecia debemos destacar dos bibliotecas, la de Alejandría y la de Pérgamo.</p>
<p><strong>     a) La biblioteca de Alejandría </strong></p>
<p> Alejandría se sitúa geográficamente dentro de Egipto, sin embargo, pertenece a la cultura helenística. Ptolomeo II fundó en el siglo III a. C una institución al estilo griego a la que llamó <em>Museion</em> (Templo de las Musas), que estaba dedicado a la enseñanza y a la investigación. Allí los hombres sabios se reunían, leían, etc. La lectura se hacía en público, en voz alta, por eso era tan importante el espacio abierto, las escalinatas.</p>
<p> No se conoce con exactitud el número de manuscritos que pudo recoger, pero pudo llegar a tener unos 700.000 manuscritos. La biblioteca recogió literaturas de varias civilizaciones de la Antigüedad, así como sus traducciones. La Biblioteca de Alejandría se dedicaba a trabajar con toda esta información, el énfasis, por tanto, estaba puesto en la difusión y no tanto en la conservación de documentos.</p>
<p> Al principio la Biblioteca de Alejandría estaba cerca del <em>Museion</em>, dentro de los recintos del palacio real, pero cuando la cantidad de libros adquiridos sobrepasó su capacidad se decidió abrir una dependencia adicional en el <em>Serapeion</em> (templo dedicado a Serapis).  Los manuscritos se conservaban en salas o habitaciones en nichos de madera o de mimbre, los mejores manuscritos se untaban con aceite de lino. Los manuscritos eran reconocibles por el “sillybos” (al que los romanos llamaron “index”), una especie de etiqueta en la que se escribía el título (que eran las primeras palabras de la obra). El receptáculo de madera donde se conservaban los rollos era llamado por los griegos “bibliotheke”, palabra que pronto adquirió el significado de colección de libros.</p>
<p>Existen varias leyendas que cuentan cómo se destruyó la Biblioteca de Alejandría, pero no hay hechos históricos que lo atestigüen. La comunidad internacional, por medio de la UNESCO, ha financiado el <em>Proyecto de Reconstrucción de la Antigua Biblioteca </em>. Este proyecto nació en 1974 y el sueño se hizo realidad recientemente con la inauguración de la Biblioteca Alexandrina. Cuenta con un espléndido edificio y la sala de lectura más grande del mundo. Además, alberga importantes tesoros, muchos ya digitalizados, en una clara vocación de facilitar el acceso a sus colecciones.</p>
<div id="attachment_263" class="wp-caption aligncenter" style="width: 160px"><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/01/sala-de-lectura-de-la-biblioteca-de-alejandria-egipto-foto-faustino-perez.jpg"><img class="size-thumbnail wp-image-263 " title="SALA DE LECTURA DE LA BIBLIOTECA DE ALEJANDRIA, EGIPTO " src="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/01/sala-de-lectura-de-la-biblioteca-de-alejandria-egipto-foto-faustino-perez.jpg?w=150&#038;h=114" alt="" width="150" height="114" /></a><p class="wp-caption-text">Nueva Biblioteca de Alejandría</p></div>
<p> <strong>b) La Biblioteca de Pérgamo</strong></p>
<p> La Biblioteca de Pérgamo fue fundada, en esta ciudad de la costa de Asia Menor, por Átalo I, aunque no se desarrolló totalmente hasta el reinado de su hijo en el siglo II a. C. Esta Biblioteca estaba organizada alrededor de un templo en honor a Atenea. La Biblioteca de Pérgamo tuvo, según Plutarco unos 200.000 volúmenes, y llegó a rivalizar con la Biblioteca de Alejandría. La tradición atribuye a esta biblioteca el empleo del pergamino como material de escritura.</p>
<p> La Biblioteca de Pérgamo fue en la Antigüedad la segunda en importancia después de la de Alejadría. Ambas compitieron por un tiempo en calidad, número de volúmenes e importancia.</p>
<p>El rey de Pérgamo Átalo I Sóter fue el fundador de la biblioteca y su hijo Eumenes II fue el que la agrandó y fomentó; llegó a acumular hasta 200.000 volúmenes (otras fuentes hablan de 300.000). Allí se estableció una escuela de estudios gramaticales, como había sucedido en Alejandría, pero con una corriente distinta. Mientras en Alejandría se especializaron en ediciones de textos literarios y crítica gramatical, en Pérgamo se inclinaron más a la filosofía, sobre todo a la filosofía estoica, a la búsqueda de la lógica en lugar de hacer análisis filológicos.</p>
<p>Los volúmenes de Pérgamo eran copiados en un material llamado pergamino porque fue inventado y ensayado precisamente en esta ciudad. Al principio los libros eran de papiro pero la leyenda atribuye la creación de este material a los bibliotecarios de Pérgamo, quienes, según la leyenda, tuvieron que buscar otros materiales de escritura después de que Egipto prohibiera la exportación del papiro, y comenzaron a escribir sobre pieles curtidas de animales. El pergamino reemplazaría al papiro, ya que ofrecía mayor durabilidad y facilidad para la escritura, además de que el material podía utilizarse por ambos lados. Alejandría dejó de abastecer a Pérgamo de esta materia, por cuestiones políticas y de rivalidad, y Pérgamo tuvo que ingeniárselas de otra manera. Los historiadores aseguran que la elección de pergamino fue completamente voluntaria y por el hecho de ser éste un material más acomodadizo y duradero.</p>
<p>Parece ser que en esta biblioteca se guardaron como un gran tesoro y durante cien años los manuscritos de Aristóteles, sin hacer ediciones y sin publicarse. Sólo cuando llegaron a Roma y bajo la insistencia y el empeño del político y escritor Cicerón se procedió a editarlos y darlos a conocer no sólo a los estudiosos de las bibliotecas sino a todo el que quisiera leerlos.</p>
<p>En el año 47 a. C. ocurrió el incendio de Alejandría y parte de su biblioteca, a raíz de los enfrentamientos por mar entre el ejército egipcio y Julio César. Según narra  en sus <em>Vidas paralelas</em>, más tarde, como recompensa por las pérdidas, Marco Antonio habría mandado al Serapeo de Alejandría los volúmenes de la biblioteca de Pérgamo, que ya había sido saqueada con anterioridad por causa de las luchas políticas que hubo en Asia Menor en aquellos años. Éste fue el fin de la segunda gran biblioteca.</p>
<p>Referencias:</p>
<p>- Biblioteca de alejandría, <em>Historia de la bibloteca más famosa del mundo entero. </em>Consultado: 18:15, 9 de dicimbre del 2010. Página: <a href="http://www.portalplanetasedna.com.ar/alejandria.htm">http://www.portalplanetasedna.com.ar/alejandria.htm</a></p>
<p>- Historia clásicas, <em>5 años blogueando sobre la historia de Grecia y Roma.</em>  Consltado: 19:00, 9 de diciembre del 2010. Página: <a href="http://www.historiaclasica.com/2007/09/la-biblioteca-de-prgamo.html">http://www.historiaclasica.com/2007/09/la-biblioteca-de-prgamo.html</a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/262/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/262/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=262&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2011/01/11/las-bibliotecas-en-la-antiguedad-alejandria-y-pergamo/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2011/01/sala-de-lectura-de-la-biblioteca-de-alejandria-egipto-foto-faustino-perez.jpg?w=150" medium="image">
			<media:title type="html">SALA DE LECTURA DE LA BIBLIOTECA DE ALEJANDRIA, EGIPTO </media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Open Access</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2011/01/10/open-access/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2011/01/10/open-access/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 10 Jan 2011 17:22:33 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[copyleft]]></category>
		<category><![CDATA[free]]></category>
		<category><![CDATA[open access]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=251</guid>
		<description><![CDATA[&#8220;Open access&#8221; is a term used to describe the free access to all the cientific digital material, being not necesary to pay any fee or to register for it. This means that anyone can make use of this material and change it, develope it or spread it as many times as wanted. This comes absolutely [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=251&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>&#8220;Open access&#8221; is a term used to describe the free access to all the cientific digital material, being not necesary to pay any fee or to register for it. This means that anyone can make use of this material and change it, develope it or spread it as many times as wanted.</p>
<p>This comes absolutely related to the fact that today, we (students, teachers or just curious people) need more information than ever before and thus, we should have more accesible information, either in terms of place, time or money. Since the internet made its first steps some years ago (not us many as we sometimes tend to think), this tendency of free access and use of the information has increased, but the Open Access brings the culmination of it.</p>
<p>There are two kinds of Open Access; the one in which the author pays and the autofile. In the first of them, the author hands in a document to the editor, who is in charge of giving it away and the author pays for the publishing costs. In the second one, the author makes his work available in an open access store.</p>
<p>So Open Access is the tool we were looking for, is the only way to make information available for everyone regardless of their economic level or geographic location, is the only way to make us all rich and equal in terms of information. Besides, it makes it possible to skip the legal and administrative hobbles usually connected to academic works that we annoyingly come across when trying to do some cientific research.</p>
<p>Finally, it can make it easier for unknown scientists or scientists-to-be, to spread their investigations and share their results, so that anyone can use them, improve them, and who knows, maybe do something great with it.</p>
<p>Sources:</p>
<p>Acceso libre. (2010, 21) de noviembre. <em>Wikipedia, La enciclopedia libre</em>. Fecha de consulta: 15:19, enero 11, 2011 from <a rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Acceso_libre&amp;oldid=41950327">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Acceso_libre&amp;oldid=41950327</a>.</p>
<p>¿En qué consiste el movimiento &#8220;Open Access&#8221;? (October 2004). Iniciativa Open Access (FECYT). Retrieved on January 8, 2011 at 16:22 from: <a href="http://www.tecnociencia.es/e-revistas/especiales/revistas/revistas81.htm">http://www.tecnociencia.es/e-revistas/especiales/revistas/revistas81.htm</a></p>
<p>Open Access Overview. Suber, Peter (November, 2010). Erlham University. Retrieved on January 8, 2011 at 16: 40 from: <a href="http://www.earlham.edu/~peters/fos/overview.htm">http://www.earlham.edu/~peters/fos/overview.htm</a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/251/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/251/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=251&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2011/01/10/open-access/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Bibliotecas</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2010/12/24/bibliotecas/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2010/12/24/bibliotecas/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 24 Dec 2010 12:59:13 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[bibliotecas]]></category>
		<category><![CDATA[digitales]]></category>
		<category><![CDATA[rdf]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=240</guid>
		<description><![CDATA[A lo largo de la historia, las bibliotecas han sido lugar de peregrinación de los sabios de todas las civilizaciones. Empezando desde el la biblioteca de Alejandría en el Antiguo Egipto a las grandes bibliotecas del siglo XXI, todas ellas han sido levantadas con el objetivo de difundir el conocimiento. En los últimos años ha [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=240&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>A lo largo de la historia, las bibliotecas han sido lugar de peregrinación de los sabios de todas las civilizaciones. Empezando desde el la biblioteca de Alejandría en el Antiguo Egipto a las grandes bibliotecas del siglo XXI, todas ellas han sido levantadas con el objetivo de difundir el conocimiento. En los últimos años ha habido, sin embargo, avances en la gestión de las bibliotecas de la mano de las nuevas tecnologías y es así como han surgido las bibliotecas electrónicas, digitales y virtuales.</p>
<p>Bibliotecas electrónicas: son bibliotecas en las que el acceso y la administración de los documentos está en gran medida facilitado por los equipos microelectronicos e instalaciones de telecomunicación. Los materiales están en soporte de papel pero podemos acceder a la información sobre ellos mediante búsquedas informáticas, ya sea en la misma biblioteca o desde nuestras casas con una conexión a internet. La información que se nos ofrece suele estar divida en seis categorías que son: título, autor, idioma, año de publicación ISBN y disponibilidad, aunque algunas bibliotecas pueden ofrecernos algun otro dato. La bilioteca de la Universidad de Deusto por ejemplo, es una de estas.</p>
<p>En las bibliotecas digitales, en cambio, la información se guarda en formato digital, lo que quiere decir que la información y las obras no están disponibles en papel sino en formato .doc, .pdf o en microforma. Estas bibliotecas no están de momento muy extendidas y la mayoría de los usuarios suelen ser especializados en algún tema que buscan un documento en concreto. La gran ventaja que disponen estas bibliotecas es que no están limitadas por espacio o tiempo, son accesibles a cualquier hora del día y desde cualquier lugar. Biblioteca digital mundial es un ejemplo de ellas.</p>
<p>La biblioteca virtual es sin duda la más avanzada de todas ellas. En este tipo de biblioteca, se construye mediante una interfaz una realidad virtual que se asemeja casi a la perfección a una biblioteca real, de esta manera, aunque esta biblioteca no exista mas que en el ciberespacio, uno puede ojear los tomos y revisar los títulos a medida que avanza por sus pasillos. Por ejemplo la biblioteca Miguel de Cervantes.</p>
<p>Fuentes consultadas:</p>
<p>Biblioteca Virtual Miguel de Cervantes. (2010, 18) de octubre. <em>Wikipedia, La enciclopedia libre</em>. Fecha de consulta: 16:41, diciembre 24, 2010 from <a rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Biblioteca_Virtual_Miguel_de_Cervantes&amp;oldid=41077284">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Biblioteca_Virtual_Miguel_de_Cervantes&amp;oldid=41077284</a>.</p>
<p>Biblioteca digital mundial (2010). Fecha de consulta: 17:44, 24 de diciembre, 2010 de: <a href="http://www.wdl.org/es/">http://www.wdl.org/es/</a></p>
<p>Biblioteca virtual Cervantes (2010). Fecha de consulta: 17:30, 24 de diciembre, 2010 de: <a href="http://www.cervantesvirtual.com/">http://www.cervantesvirtual.com/</a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/240/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/240/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=240&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2010/12/24/bibliotecas/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Glosario II</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/26/glosario-2/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/26/glosario-2/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 26 Nov 2010 12:26:08 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[copista]]></category>
		<category><![CDATA[libro]]></category>
		<category><![CDATA[papiro]]></category>
		<category><![CDATA[pergamino]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=233</guid>
		<description><![CDATA[Códex: Se denomina códice (del griego bloque de madera, libro) a un documento con el formato de los libros modernos, de páginas separadas, unidas juntas por una costura y encuadernadas. Aunque técnicamente cualquier libro moderno es un códice, este secundario termino latino se utiliza comúnmente para libros escritos a mano, manuscritos, manufacturados en el periodo [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=233&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>Códex:</strong> Se denomina códice (del griego bloque de madera, libro) a un documento  con el formato de los libros modernos, de páginas separadas, unidas juntas por una costura y encuadernadas. Aunque técnicamente cualquier libro moderno es un códice, este secundario termino latino se utiliza comúnmente para libros escritos a mano, manuscritos, manufacturados en el periodo que abarca desde finales de la Antigüedad preclásica hasta el fin de la Edad Media.</p>
<p><strong>Signatura</strong>: Número ó letra que se colocaba en el margen  superior ó en el ángulo infoerior de la página.</p>
<p><strong>Colofón</strong>: Anotación al final de los libros, que indica  el nombre del impresor y el lugar y fecyha de la impresión, o alguna de  estas circunstancias.</p>
<p><strong>Filigrana:</strong> es una  imagen formada por diferencia de espesores en una hoja de papel.  Se utiliza para evitar la  falsificación de documentos, para mostrar la autenticidad del origen de  algún papel o impreso, como adorno o como diferenciación entre  diferentes fábricas de papel.</p>
<p><strong>Vitela:</strong> El papel vitela (del francés antiguo Vélin, por &#8220;cuero de novillo&#8221;[1]  ) es un tipo de pergamino, para hacer las páginas de un libro o códice, caracterizado por su delgadez, su durabilidad y su lisura. Estrictamente hablando, el papel vitela debería ser sólo hecho de piel de becerro (vitela), pero el término comenzó a ser usado para designar un pergamino de calidad muy alta, independientemente de qué animal venga la piel con la que fue hecho.</p>
<p><strong>Papiro:</strong> Papiro (del latín papȳrus, y este del griego πάπυρος) es el nombre que recibe el soporte de escritura elaborado a partir de una planta acuática, también denominada papiro, muy común en el río Nilo, en Egipto, y en algunos lugares de la cuenca mediterránea, una hierba palustre de la familia de las ciperáceas, el Cyperus papyrus.</p>
<p><strong>Pergamino:</strong> Pergamino es un material hecho a partir de la piel de una res  u otros animales, especialmente fabricado para poder escribir sobre él. La piel sigue un proceso de eliminación del vellón, adobado y estiramiento al final del cual se consiguen las láminas con las que se elabora un libro, una filacteria  o los rollos que se conocían de la Antigüedad.</p>
<p><strong>Piedra Rosetta:</strong> La piedra de Rosetta es parte de una antigua estela egipcia de granodiorita con texto grabado que proveyó la clave para el entendimiento moderno de los jeroglificos egipcios. En ella aparecen tres textos: El superior consta de 14 renglones escritos en antiguos jeroglíficos egipcios, el texto medio consta de 32 renglones en egipcio demótico y el texto inferior consta de 53 renglones en griego antiguo.</p>
<p style="text-align:center;"><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/rosetta.jpg"><img class="size-thumbnail wp-image-246 aligncenter" title="rosetta" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/rosetta.jpg?w=128&#038;h=150" alt="" width="128" height="150" /></a></p>
<p><strong>Incunable</strong>: del latín <em>incunabulae</em>, en la cuna los libros impresos con tipos móviles<span style="text-decoration:underline;"><span style="color:#000000;"> </span></span>desde la aparición de la imprenta hasta el año 1500 inclusive.<strong><a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/300px-incunabulum.jpg"><img class="alignright size-thumbnail wp-image-245" title="Incunable" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/300px-incunabulum.jpg?w=109&#038;h=150" alt="" width="109" height="150" /></a></strong></p>
<p><strong>Amanuense:</strong> o copista es la palabra que designa a quien reproduce libros a mano, de ahí la palabra amanuense.<br />
El trabajo del amanuense destaca por su labor en la difusión del libro hasta la aparición de la imprenta de tipos móviles en el mundo occidental, a mediados del siglo XV.</p>
<p><strong>Miniado:</strong> también conocido como miniatura. En los  manuscritos y libros ilustrados de la Edad Media, las miniaturas  consistían en pinturas  o dibujos  de figuras, incluidas o no en escenas  o composiciones que representaban diversos temas propios de su etapa  histórica, como los temas de carácter sacro, similares a los que<a href="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/miniado.jpg"><img title="miniado" src="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/miniado.jpg?w=189&#038;h=300" alt="" width="189" height="300" /></a> llenaban los vitrales de las catedrales e  iglesias en el arte románico y en el primer arte gótico.</p>
<p><strong>Linotipia</strong>: La linotipia (también conocido como linotipo) es una máquina inventada por Ottmar Mergenthaler en 1886 que  mecaniza el proceso de composición de un texto para  ser impreso.</p>
<p><strong>Serigrafía: </strong>La serigrafía es una técnica de impresión empleada en el  método de reproducción de documentos e imágenes sobre cualquier material, y consiste en transferir una tinta a  través de una malla tensada en un marco, el paso de la tinta se bloquea en las áreas donde  no habrá imagen mediante una emulsión o barniz, quedando libre la zona  donde pasará la tinta.</p>
<p><strong>Escriba</strong>: El escriba<strong> </strong>era el copista o amanuense de la Antigüedad. En la  civilización del Antiguo Egipto, era un personaje fundamental,  pues eran cultos, expertos en escritura jeroglífica, y conocían los secretos del  cálculo, siendo los únicos capaces de evaluar los impuestos, asegurar  los trabajos de construcción y transcribir las órdenes del faraón</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/233/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/233/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=233&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/26/glosario-2/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/rosetta.jpg?w=128" medium="image">
			<media:title type="html">rosetta</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/300px-incunabulum.jpg?w=109" medium="image">
			<media:title type="html">Incunable</media:title>
		</media:content>

		<media:content url="http://blancoe.files.wordpress.com/2010/11/miniado.jpg?w=189" medium="image">
			<media:title type="html">miniado</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Los soportes</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/24/los-soportes/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/24/los-soportes/#comments</comments>
		<pubDate>Wed, 24 Nov 2010 16:54:28 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[deusto]]></category>
		<category><![CDATA[digital]]></category>
		<category><![CDATA[fondo]]></category>
		<category><![CDATA[libro]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=227</guid>
		<description><![CDATA[Este artículo es un recorrido a través de la historia del libro, desde sus comienzos hasta lo que conocemos hoy en día como libro. En primer lugar hablaremos de Mesopotamia. Los &#8220;libros&#8221; más antiguos los hicieron miembros de esta civilización y se trataban de tablas hechas de barro en las cuales escribían. La mayoría de [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=227&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Este artículo es un recorrido a través de la historia del libro, desde sus comienzos hasta lo que conocemos hoy en día como libro.</p>
<p>En primer lugar hablaremos de Mesopotamia. Los &#8220;libros&#8221; más antiguos los hicieron miembros de esta civilización y se trataban de tablas hechas de barro en las cuales escribían. La mayoría de ellas aún se conserva en buen estado.</p>
<p>En segundo lugar hablaremos de los papiros. Estos son seguramente los libros de la antigüedad más conocidos. La invención de los papiros se la debemos a los egipcios, que utilizaron un material que se obtenía de los juncos que crecían a las orillas del río Nilo.  Los papiros mejoraron notablemente la calidad del soporte en el que escribían dado que permitían escribir más de una vez ya que la tinta de los pinceles que utilizaban para escribir se podía borrar con agua. El único inconveniente de los papiros era, sin embargo, el costoso proceso de fabricación que había que llevar a cabo para producirlos. Su uso disminuyó a la vez que la cultura egipcia empezó a declinar y acabó siendo sustituido por el pergamino en el siglo XI.</p>
<p>En tercer lugar se expondrán los soportes que utilizaban las dos culturas clásicas más admiradas hoy en día; la romana y la griega. Los griegos utilizaron el papiro, al igual que los egipcios, pero era otro tipo de éste ya que no disponían de los mismos materiales para su fabricación y escribían mediante cálamo (una caña hueca, cortada oblicuamente en su extremo). Los romanos copiaron este método y por eso los libros de ambas civilizaciones presentan grandes similitudes.</p>
<p>La Edad Media supuso una revolución en lo que a metodos de escritura se refiere. Se dejaron de un lado los cilindros y se empezaron a crear códex  y dado este formato los libros se convirtieron en obras mucho más duraderas. Durante todo este periodo los libros se consideraban artículos a los que sólo las clases más adineradas podían acceder, aparte de los monasterios que fueron las mayores bibliotecas durante siglos. Hasta 1450 y aun en años posteriores, los libros se difundían en copias manuscritas por escritores, muchos de los cuales eran monjes y frailes dedicados exclusivamente al rezo y a la réplica de ejemplares por encargo del propio clero o de reyes y nobles. En toda esta época se escribía en scriptio continua, lo cual significaba que no utilizaban espacios entre las palabras.</p>
<p>Finalmente, llega el momento de hablar de la mayor revolución en la historia del libro, que vino de la mano de Gutenberg y su imprenta. Aunque él no pudo ver el fruto de su trabajo dado que se arruinó antes de que la imprenta estuviera completada, Gutenberg marcó un antes y un después en la historia, ya que a partir de la comercialización de su imprenta los libros se convirtieron en el producto accesible y al alcance de todos que conocemos hoy en día.</p>
<p>Fuentes consultadas:</p>
<p>Imprenta. (2010, 16) de noviembre. <em>Wikipedia, La enciclopedia libre</em>. Fecha de consulta: 17:10, noviembre 25, 2010 from <a rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Imprenta&amp;oldid=41830076">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Imprenta&amp;oldid=41830076</a>.</p>
<p>Cálamo (escritura). (2010, 2) de octubre. <em>Wikipedia, La enciclopedia libre</em>. Fecha de consulta: 17:10, noviembre 25, 2010 from <a rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=C%C3%A1lamo_(escritura)&amp;oldid=40705397">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=C%C3%A1lamo_(escritura)&amp;oldid=40705397</a>.</p>
<p>Jorge G. Paredes M.. Libro y lectura en la era digital. El gran desafío de la educación actual. <em>Monografías.</em> Contsultado: 22 de noviembre de 2010 en:<a href="http://www.monografias.com/trabajos13/librylec/librylec.shtml">http://www.monografias.com/trabajos13/librylec/librylec.shtml</a></p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/227/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/227/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=227&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/24/los-soportes/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Open access I</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/12/open-acces/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/12/open-acces/#comments</comments>
		<pubDate>Fri, 12 Nov 2010 12:07:10 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[digital]]></category>
		<category><![CDATA[open acces]]></category>
		<category><![CDATA[resources]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=217</guid>
		<description><![CDATA[Open accesak hainbat onura ekartzen dizkigu irakurlearen ikuspuntutik begiratuz gero, izan ere, informazio gehiago eta erosoago izaten dugu eskuragarri. Galdera hurrengoa da baina, zer lortzen dute autoreek sistema honetatik? Puntu honetan iritzi ezberdinak dauden arren, aipatu beharra dago Open Accesaren erabilerak ez duela zertan autoretzaren desagerpena ekarri behar. Gehienetan nolabaiteko errekonozimendua ematen zaio autoreari eta [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=217&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p>Open accesak hainbat onura ekartzen dizkigu irakurlearen ikuspuntutik begiratuz gero, izan ere, informazio gehiago eta erosoago izaten dugu eskuragarri. Galdera hurrengoa da baina, zer lortzen dute autoreek sistema honetatik?</p>
<p>Puntu honetan iritzi ezberdinak dauden arren, aipatu beharra dago Open Accesaren erabilerak ez duela zertan autoretzaren desagerpena ekarri behar. Gehienetan nolabaiteko errekonozimendua ematen zaio autoreari eta berak egindako lanari. Sistema honi esker jende gehiagori helaraziko zaio adituen lana eta hortaz, adituek entzulego handiagoa izango dute, honek dakarren ospearekin batera noski.</p>
<p>Arazo nagusiena alde ekonomikoan dago baina. Sarbide irekia uzten den partetik, ez dago honen gaineko copyright eskubiderik eskatzeko aukerarik eta beraz, idatzitako horretatik dirua lortzerik ezta. hala ere, badirudi azken urteotan entzuna izatearen nahiak desira ekonomikoari gailendu zaiola eta adituek bide zilegitzat hartzen hasi direla, Open Citation Project aurten egindako estudioak argitzen duenez adibidez.</p>
<p>Era beran, sarbide askea duten eta ez duten artikulu eta lanak alderatuta, argi ikus daiteke askoz ere erabiliagoak eta deskargatukoak izaten direla askeak diren horiek. Beraz, laburbilduz, nolabait alde ekonomikoan kalteak jaso ditzakete zientzilari eta ikerlariek Open Accesen erabilera dela eta, baina bestaldetik, bi onura ikaragarri jasoko dituzte: beren lana hedatu eta esagutarazteko aukera eta euren lana egiteko garaian ere, beste ikerlarien lanak erabiltzeko erraztasuna, haien lanaren garapenean duda barik erabilgarri izengo zaizkienak.</p>
<p>ITURRIAK:</p>
<p>-Acceso libre. (2010, azaroak 12). <em>Wikipedia, entziklopedia askea</em>. Kontsutaltua: 12:23, azaroak 12, 2010 from <a rel="nofollow" href="http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Acceso_libre&amp;oldid=41722493">http://es.wikipedia.org/w/index.php?title=Acceso_libre&amp;oldid=41722493</a>.</p>
<p><a href="http://www.earlham.edu/%7Epeters/fos/overview.htm">-Open Access Overview</a> (September 15, 2010). At the <em>Earlham College</em>, by Peter Suber. Retrieved November 6, 2010.</p>
<p>-</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/217/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/217/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=217&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/12/open-acces/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>
	</item>
		<item>
		<title>Glosario</title>
		<link>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/08/glosario/</link>
		<comments>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/08/glosario/#comments</comments>
		<pubDate>Mon, 08 Nov 2010 11:22:36 +0000</pubDate>
		<dc:creator>estiren txokoa</dc:creator>
				<category><![CDATA[Rdf]]></category>
		<category><![CDATA[glosario documentación digital]]></category>

		<guid isPermaLink="false">http://blancoe.wordpress.com/?p=205</guid>
		<description><![CDATA[1.Documentación: Ciencia que sirve para “analizar, generalizar, ordenar, sintetizar los datos adquiridos en los dominios del documento y, al mismo tiempo, proponer nuevas investigaciones destinadas, sobre todo, a profundizar en los porqués teóricos de ciertas prácticas de la experiencia. Pretende hacer un seguimiento del proceso informativo existente, incluidas las diferentes fuentes, para ofrecerlas al usuario, [...]<img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=205&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></description>
			<content:encoded><![CDATA[<p><strong>1.Documentación:</strong> Ciencia que sirve para “analizar, generalizar, ordenar, sintetizar los datos adquiridos en los dominios del documento y, al mismo tiempo, proponer nuevas investigaciones destinadas, sobre todo, a profundizar en los porqués teóricos de ciertas prácticas de la experiencia. Pretende hacer un seguimiento del proceso informativo existente, incluidas las diferentes fuentes, para ofrecerlas al usuario, una vez que han sido sometidas al análisis y clasificación correspondiente.<br />
<strong>2.Archivística: </strong>Es el estudio teórico y práctico del almacenamiento seguro, la catalogación y restauración de documentos y objetos. También tiene en cuenta el desarrollo de nuevos procedimientos para la conservación de información, y analiza los problemas que puedan presentar unos medios u otros.<br />
<strong>3.Biblioteca digital:</strong> Una biblioteca digital colecciona el material en formato digital (en lugar de impreso) y es accesible desde un ordenador. El contenido digital puede encontrarse a nivel local o remoto, en cuyo caso se alcanza a través de redes informáticas. Puesto que son digitales, sus contenidos son fácilmente reproducibles y de hecho suelen ser reproducción de alguna otra fuente.</p>
<p><strong>4- Metadatos:</strong> datos que describen otros datos. En general, un grupo de metadatos  se refiere a un grupo de datos, llamado <em>recurso</em>. El concepto de  metadatos es análogo al uso de<span style="text-decoration:underline;color:#000000;"><a title="Índice" href="http://es.wikipedia.org/wiki/%C3%8Dndice"></a></span> índices para localizar objetos en vez de datos. Por ejemplo, en una biblioteca  se usan fichas que especifican autores, títulos, casas editoriales y  lugares para buscar libros. Así, los metadatos ayudan a ubicar datos.</p>
<p><strong>5-Repositorio: </strong>depósito o archivo es un sitio centralizado donde se  almacena y mantiene <span style="text-decoration:underline;color:#000000;"><a title="Información" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Informaci%C3%B3n"></a></span>información digital, habitualmente bases de datos o archivos informáticos. <a title="Archivo informático" href="http://es.wikipedia.org/wiki/Archivo_inform%C3%A1tico"></a></p>
<p><strong>6-Metadatos de preservación:</strong> Metadatos destinados a ayudar a  la gestión de la preservación de materiales digitales documentando su identidad,  características técnicas, medios de acceso, responsabilidad, historia, contexto  y objetivos de preservación.<strong> </strong></p>
<p><strong>7-Patrimonio digital: </strong>Conjunto de materiales digitales que  poseen el suficinte valor para ser conservados para que se puedan consultar y  utilizar en el futuro.</p>
<p>8- <strong>Codificación digital</strong>: <span style="color:#000000;">consiste en la traducción de los valores  de tensión eléctrica analógicos que ya han sido  cuantificados (ponderados) al sistema binario, mediante códigos preestablecidos. La señal analógica va a quedar transformada en  un tren de impulsos digital (sucesión de ceros y unos).</span></p>
<p><span style="color:#000000;"><strong>9</strong>- </span><strong>Bibliografía:</strong> es el estudio de referencia de los textos. Se trata de una disciplina que estudia textos bajo las formas de  conocimiento registradas y sus procesos de transmisión, incluyendo su  producción y recepción.</p>
<p><strong>10- Archivo:</strong> o <strong>fichero informático</strong> es un conjunto de bits almacenado  en un dispositivo periférico.</p>
<br />  <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gocomments/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/comments/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godelicious/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/delicious/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gofacebook/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/facebook/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gotwitter/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/twitter/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/gostumble/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/stumble/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/godigg/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/digg/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <a rel="nofollow" href="http://feeds.wordpress.com/1.0/goreddit/blancoe.wordpress.com/205/"><img alt="" border="0" src="http://feeds.wordpress.com/1.0/reddit/blancoe.wordpress.com/205/" /></a> <img alt="" border="0" src="http://stats.wordpress.com/b.gif?host=blancoe.wordpress.com&amp;blog=5059833&amp;post=205&amp;subd=blancoe&amp;ref=&amp;feed=1" width="1" height="1" />]]></content:encoded>
			<wfw:commentRss>http://blancoe.wordpress.com/2010/11/08/glosario/feed/</wfw:commentRss>
		<slash:comments>0</slash:comments>
	
		<media:content url="http://1.gravatar.com/avatar/9c338e93c6ddb862eb6317bf8d3d6d3a?s=96&#38;d=identicon&#38;r=G" medium="image">
			<media:title type="html">Esti</media:title>
		</media:content>
	</item>
	</channel>
</rss>
